Den digitala utvecklingen både i samhället i stort och inom utbildning accelererar som aldrig förr. Många ungdomar idag har tillgång till digitala verktyg så som dator, mobiltelefon, surfplatta mm. Detta ställer nya krav på utbildning och därmed också nya krav på lärarna. Ett urval av matematiklärare på gymnasienivå fick i en webb-survey rangordna vilken kunskapsnivå de anser sig ha med avseende tre huvudområdena som beskrivs av ramverket Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK): teknik, pedagogik, ämnesinnehåll och kombinationer av dessa. Resultaten visar att lärarna anser sig ha en hög kunskapsnivå med avseende på pedagogik och ämnesinnehåll samt kombinationen av dessa men att kunskapsnivån ligger lägre när det gäller teknik och då framförallt den rent tekniska biten (t.ex.

The purpose of this Master?s thesis studies is to examine how information seeking is taught from a pedagogical and didactic perspective. The questions at issue are:? What is the content in information seeking education?? What aims are focused in information seeking education?? What methods are used in information seeking education? The methods being used are empirical studies and studies of literature, within the subject area. The study is inspired by phenomenographical learning theories.

The main objective of this study was to find out what pedagogical documentation does and to get knowledge of what you may need to consider in order starting a process of change with a focus on pedagogical documentation. To get answers to my questions, the study is based on pedagogical theories from scientists and interviews with three preschool teachers who have different experience on documentation. My main questions were: What characterizes a pedagogical documentation? What tools / materials do I need to do a pedagogical documentation? What is important to consider when starting the process of change with pedagogical documentation? The result shows that pedagogical documentation is an approach that is based on that one is curious, interested, observant, listens, talking and researching with children and colleagues. You give the kids great participation which you can then pick up the children's learning processes and reveals that the business and the children develop according to curriculum objectives.

This essay examines the possibilities for the use of ICT for learning in the subject of history. By interviewing history teachers in upper secondary school about their experiences and thoughts regarding the subjects of learning, history and ICT, as well as the relations there between, based on Mishra and Koehlers TPACK model, I come to the conclusion that ICT may enhance learning in history. I also conclude that ICT may create new learning environments in history, where knowledge may or may not grow.The more unique ways of using ICT in history, compared to other school subjects, appears to be the possibility of using a variety of new sources, for example digitized primary sources from archives, that perhaps will motivate students, and make it possible to work from a con- structivistic point of view in history.Other unique possibilities are to satisfy the need of concretizing and visualizing the history being taught, by using a broad range of different media when presenting it. .

Aim: The purpose of this study is to, referring to Shulman?s pedagogical content knowledge theory (PCK), examine how selected Physical Education teachers, educated in GIH and with a maximum of two years' work in upper secondary school, pursue their education in training theory. Moreover, another purpose is to examine how their education at GIH has prepared them for teaching in this subsection. Questions to be answered:? What are teachers' attitudes to training methods as part of physical education and health in upper secondary school?? In what way, referring to PCK-theory, are teachers working with training theory??In what way do the teachers think that their education at GIH has contributed to their teaching in training theory, referring to the pedagogical content knowledge theory?Method: The study has a qualitative approach and study design consisting of five semi-structured interviews with teachers working with Physical Education in upper secondary school. The selection was made considering that all teachers have been educated at GIH and had a maximum of two years working experience.

The audiologists´ knowledge-domain is generally described as a unique combination of medical, technical, social and behavioural sciences. It gives prominence to the importance of an adequate education relating to the knowledge-demands the students´encounter during their trainee-period. However, an important question is if the educational content corresponds to the knowledge-demands during the training? Aim: This study aimed to identify the knowledge-demands of students during their trainee-period. Furthermore, to identify how the students´ actual knowledge was related to the encountered knowledge-demands.

AbstractThe aim of this study is to retrieve knowledge about how teachers in the preschool talk about children?s participation and influence in the work of pedagogical documentation, and what they think about children?s integrity associated whit it. I have used qualitative interview as method, and I have interviewed five teachers from four different preschools. The result from my study shows that the teachers don?t see so much of children?s participations and influence in the work of pedagogical documentation.

Syftet med undersökningen är att utveckla en förståelse av vad som krävs för en framgångsrik implementering av digitala lärresurser i samhällskunskapen på gymnasiet. Syftet undersöks genom fyra frågeställningar som riktas mot skolors tekniska förutsättningar, lärares digitala kompetens, hur och när digitala lärresurser används samt hur eleverna påverkar lärarnas användning. Undersökningen har en kvalitativ forskningsstrategi som genomförts genom semistruturarade intervjer med sju samhällslärare på tre gymnasieskolor i Malmö. Undersökningen utgår ifrån Mishra och Kohlers teori om TPCK (technical, pedagogical and content knowledge) syftar till att medvetandegöra teknikens dynamiska samband med pedagogiken och ämneskunskapen. Undersökningens resultat visar att samhällslärarna använder digitala lärresurser för att aktualisera och konkretisera sin undervisning samt för att motivera eleverna. De digitala lärresurserna används främst som ett komplemet till tradtionella läromedel i form av sekundärt digitalt material. Användningen påverkas starkt av IT-infrastruktur och lärarkompetens. Lärarna ställer sig postivt till en ökad användning av digitala lärrserser men efterlyser en större pedagogisk vision och utbildning i hur digitala lärresurser kan användas pedagogiskt i undervisiningen.

Trots intensiva satsningar på skolans digitalisering visar forskningen att den inte leder automatiskt till förbättrat lärande och kunskapsutveckling hos eleverna. Syftet med examensarbetet var att undersöka pedagogernas syn på frågan hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att främja elevers lärande i naturvetenskaplig undervisning. Empirin omfattar djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi, kemi eller NO. Syftet var att få insikt i lärarnas funderingar och sätt att använda IT och 1:1 kontexten för att stötta elevers lärande och det pedagogiska arbetet. Dessutom gjordes en enkätstudie bland åtta lärarstudenter för att ta reda på deras uppfattningar om 1:1 kontextens användning och effekt vid observerade naturvetenskapliga lektioner. Det empiriska materialet analyseras utifrån utvalda teoretiska utgångspunkterna som omfattar teorier av Vygotskij och Dewey kring sociokonstruktivistiskt lärande respektive inquiry-based learning samt Mishra och Koehlers TPACK modell. Kopplingar görs också till aktuell evidensbaserad pedagogisk forskning kring IT-stödd lärandet som beskrivs i forskningsöversikten. Arbetets resultat visar på konkreta exemplen på hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att främja elevers lärande, t.ex.

There is an increasing demand for information literacy, which is mirrored in curriculum throughout the whole educational system. This, in turn, has brought forward a growing need for librarians who can teach. But do librarians possess pedagogical competence, and if they do, how is this ability used in everyday library practice? The aim of this study is to investigate librarians' conceptions of the pedagogical role, as it is expressed in their didactic interaction with the users. The research questions focus on librarians' experiences of teaching information seeking and use and their activities in this respect.

Denna uppsats, Läraren och den praktiska verkligheten, handlar om hur lärare gör föratt omforma sina ämneskunskaper till ämnesdidaktiska, vilka metoder de använder iundervisningen för att medvetandegöra elevernas inlärning, samt hur lärarna gör för attutmana och inspirera elevernas lärande och kunskapsutveckling. Teorierna som använtsi studien är läranderum, proximala utvecklingszonen, autonomous learning, learning tolearn och pedagogical content knowledge, vilka även ligger till grund för denanalyserande delen.Resultaten i studien visar att en fungerande gruppdynamik är avgörande för en godarbetsmiljö, en ständig dialog utifrån elevens perspektiv bör föras för att skapamedvetenhet hos eleven gällande lärprocessen. Utveckling av självständigt lärande skergenom tydlig kommunikation mellan lärare och elever, det vill säga att läraren är tydligmed anledningen till arbetsområdet, informationen kring anvisningarna, samt finns somen tydlig vägledare för att guida eleven genom ämnet. Vidare handlar omformning avämneskunskaper för lärare i praktiken om att reflektera, utvärdera och utvecklaplaneringen och den genomförda undervisningen..

Background:An increasing number of patients with an oncology diagnose will be seen in the future. The oncology care is complex and in great need of nurses with a high level of competence. There is a lack of previous research in the specialist oncology nurses competence and therefore knowledge of their skills can reveal an understanding of their competence.Aim:The aim of the study was to describe the competence of the specialist oncology nurse.Method:Four oncology nurses and two directors of oncology care were interviewed. The interview text was analyzed using qualitative content analysis.Results:The result showed that the oncology nurses had developed six different competences within different areas. These competence areas were assertiveness, patient-centered care, ethical and moral-, pedagogical-, to lead and develop- and theoretical competence.

    AbstractThe aim of the study was to describe factors of nurse?s experiences when they give NIV treatment to patients with acute respiratory failure in a lung department. Semi structured interview questions about how nurses experience to give NIV treatment on a ordinary lung department was done on 10 nurses, who work in a lung department were NIV treatment is given. Data were analyzed with content analysis. In the result there was shown two themes.

The purpose of this study is to investigate how the subject Swedish is being constructed in syllabuses for the subject. The study includes the syllabuses for the subject Swedish from the Swedish curriculums Lgr 11 and Lpo 94. These are investigated in order to show what conceptions of the subject, i.e. the purpose, content and work models of the subject you can spot in these, and in what direction the perception of knowledge has changed. For the analysis Faircloughs critical discourse analysis and three dimensional model is being used.

Vilken kunskap krävs för att en lärare skall kunna undervisa ett innehåll på ett sätt så att eleverna både inspireras och förstår? Denna uppsats studerar elevers upplevelser av ett specifikt fenomen, dvs. lärares ämnesdidaktiska kunskap. Många forskare har försökt att besvara denna komplexa fråga. Shulman (1986, 1987) myntade begreppet Pedagogical Content Knowledge (PCK).